När saker sakta faller på plats.

Katten sover på golvet bredvid mig och musiken flödar ur datorn högtalare. Jag har för första gången på länge tagit upp kameran ur väskan och med inspiration och vilja fotat några spontana och enligt mig riktigt bra kort. När jag började Media för snart fyra år sedan försvann nästan all vilja att spontant ta upp kameran. Ideérna kommer men det fanns ingen inspiration att ens lyfta upp kameran. För första gången på länge så känns det som om det håller på att släppa och det känns fantastiskt. Några av bilderna kommer upp här under morgondagen för ögon att beskåda.
 
Det är konstigt egentligen hur ett så stort intresse bara kan svalna av under så lång tid. Jag vet inte när jag började fota. Det har nog varit ett intresse sen jag fick min första analoga kamera av mina föräldrar.Efter några år kom min första digitalkamera med minneskortet som kunde hålla hela 20 bilder om jag inte minns fel. Den kameran gick varm eftersom jag fick springa in och föra över korten på datorn cirka fem gånger i timmen. Min första system kamera köpte jag den första Augusti 2009. Jag hade jobbat hela sommaren för att få råd och tillslut ägde jag en canon 450D. Lyckan var total! Den följde med i alla väder under ett helt år innan jag började gymnasiet. Hur jag har lyckats ta över 10 000 kort med den kameran under de fyra år jag använde den är fortfarande en gåta. Sommaren 2013 uppgraderade jag mig till en canon 5D mark II som jag nu förhoppningsvis kommer gå hand i hand på mycket i framtiden. Nu känns det verkligen som om jag har många fotodagar framför mig och denna kväll var bara början.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0